Att erkänna brister

Det finns några saker jag inte fungerar ihop med. Idrott, matlagning och tid.

Idrott har jag undvikit sedan studenten. Någon gång har jag joggat, den har jag avslutat i samband med nära-döden-upplevelser av olika slag.

Häromdagen skulle jag fixa pulvermos. Och misslyckades. Jag har därmed förlorat all min rätt att skratta åt Elin som bränner pasta och det var en stor del av min goda-skratt-förlänger-livet-särskilt-på-elins-bekostnad-mentalitet.

Idag tyckte mitt undermedvetna att det var helt okej att stänga av väckarklockan, ignorera förmiddagens pluggbehov och ägna 12 timmar åt sömn. Sedan tänkte jag att en fika är ju trevligt och stimulerar till plugg senare på eftermiddagen. När man kommer hem fyra timmar senare har klockan blivit kväll och jag ska laga lunch. Om några minuter blir klockan 21.00 och nu börjar jag mitt pluggande.

Imorgon får jag finbesök av Therese. Innan dess ska jag ha läst ungefär 100 sidor om - trumvirvel - genus. Genus. Genus! Kvinnor kan och måste därför särbehandlas - eller va?

Annars är jag bra på väldigt mycket också. Som att undvika läsningen som ska göra mig förtjänt av mitt behov av andras skattepengar.